VAD ÄR CELIAKI (GLUTENINTOLERANS)?
CELIAKI ÄR EN AUTOIMMUN SJUKDOM
Celiaki är en sjukdom som innebär att man inte tål gluten. Gluten är ett samlingsnamn för proteiner som ingår i sädesslagen vete, råg och korn. Celiaki, eller glutenintolerans som sjukdomen ibland kallas, är en autoimmun sjukdom. Det innebär att immunförsvaret går till angrepp mot kroppens egna, friska celler. Vid celiaki är det cellerna i tunntarmens slemhinna som skadas när man får i sig gluten. Slemhinnan blir inflammerad, och tarmluddet skadas och bryts ner. Det gör att kroppen får allt svårare att ta upp viktiga näringsämnen ur maten. Det kan leda till näringsbrist och andra, ibland allvarliga, problem och följdsjukdomar. Celiaki behandlas effektivt genom glutenfri kost.
Använd termen celiaki
Celiaki har ofta kallats för glutenintolerans men den korrekta benämningen är celiaki. Ordet glutenintolerans bör undvikas, eftersom det ordet idag har använts även för annan typ av matöverkänslighet. Därför använder vi den korrekta termen celiaki som inte kan missförstås.
Det händer att termen glutenallergi används, men även det ordet bör undvikas. Celiaki är ingen klassisk allergi utan i stället en autoimmun sjukdom. Det finns däremot veteproteinallergi (veteallergi), men det är en spannmålsallergi som är helt skild från celiaki.
Celiaki är en kronisk sjukdom och diagnos är viktig
Celiaki är en kronisk sjukdom, vilket innebär att den inte går över med tiden. Det beror på att immunförsvaret har ett minne. Celiaki går alltså inte att bota idag. Däremot är den enda medicinen mot celiaki förhållandevis okomplicerad och mycket effektiv: nämligen att äta glutenfri kost. Det är viktigt att alla med celiaki blir diagnostiserade eftersom den glutenfria kosten är en livslång behandling och celiaki annars ger näringsbrist. Diagnosen måste ställas inom vården och det går inte att själv testa sig fram till om man har celiaki. Och det är viktigt att inte utesluta gluten själv innan utredningen är klar, då det kan göra att det blir omöjligt att konstatera eller utesluta celiaki.
Hur behandlas celiaki?
Genom att justera till en glutenfri kost när du fått en celiakidiagnos läker tarmen successivt. Detta är en process som kan ta allt från några veckor till 1–2 år, och i vissa fall många år. Men ofta märker du en förbättring redan inom några veckor. Vid återbesök bedöms hur väl tarmen läker genom att läkaren tittar på ditt blodprov och ställer frågor om eventuella kvarvarande symtom. När tarmen väl är läkt är risken för följdsjukdomar eller komplikationer liten.
Hur vanligt är celiaki?
Celiaki är idag mycket vanligare än förr. Under de senaste årtiondena har sjukdomen gått från att anses vara något ovanligt och som bara drabbade barn, till att vara ett utbrett folkhälsoproblem i alla åldrar. Medvetenheten om sjukdomen har också ökat, både inom vården och i samhället. Samtidigt har verktygen för att ställa diagnosen celiaki blivit allt bättre. Trots det är celiaki fortfarande en sjukdom som tyvärr ofta missas.
De flesta genomförda screeningstudier tyder på att celiaki finns hos ungefär en procent i hela västvärlden och en till tre procent i sverige. Flertalet med celiaki står dock fortfarande utan diagnos. Det beror på att långt ifrån alla har, eller upplever sig ha, de klassiska mag- och tarmsymtom som oftast förknippas med celiaki. En del har i stället helt andra symtom, och en del tycker sig inte ha några symtom alls.
Celiaki har ett ärftligt inslag
Ingen vet säkert när celiaki debuterar. Det verkar variera från person till person. Man tror att många utvecklar celiaki som barn, men sjukdomen kan också debutera senare i livet. Det finns ett visst ärftligt inslag eftersom det krävs en viss typ av gener (riskgener) för att kunna få celiaki. De allra flesta med dessa riskgener utvecklar dock aldrig celiaki. Risken att drabbas av celiaki är cirka 10–15 % om man har en närstående släkting (förälder, syskon eller barn) med celiaki.
Vad utlöser celiaki?
Ingen föds med celiaki, utan sjukdomen debuterar först när immunförsvaret har lärt sig att reagera fel på proteinet gluten. Varför det lär sig att reagera fel forskas det på över hela världen. Man vet att det krävs dels speciella gentyper (riskgener för celiaki) och dels att gluten ingår i kosten. En tredje faktor är den ”trigger” som krävs för att trigga igång sjukdomen. Bara en bråkdel av personerna med den genetiska risken får celiaki. I sverige har cirka hälften av befolkningen de genetiska anlagen, men endast cirka 2–6 procent av dem utvecklar celiaki. Den tredje faktorn, triggern, brukar beskrivas som en eller flera miljö- och livsstilsfaktorer. Här forskar man bland annat på inverkan från virus, bakterier, infektioner (speciellt under de första åren i livet), bakteriefloran i tarmen och barnmat.
Symtom vid celiaki
Diagnos vid celiaki
Leva med celiaki